Mysmorgon.
Nog för att jag är fruktansvärt morgontrött men det finns inget som slår känslan jag får varje gång jag kommer ner till stallet och hör hästarna prata med mig när det är frukostdags. Det är stunder som de här som gör det värt varenda sekund.
Nu ska jag se till att jag också får något i magen innan det är dags att släppa ut killarna i hagarna.
Kommentarer
Trackback
